Att få en hel natts sömn kan ha större betydelse för livslängden än många människor är medvetna om. Ny forskning från Oregon Health & Science University tyder på att regelbunden sömnbrist är förknippad med kortare livslängd. Resultaten har publicerats i tidskriften SLEEP Advances.

Nationella data visar mönster i hela USA

För att komma fram till sina slutsatser analyserade forskarna en stor nationell databas och undersökte mönster i livslängd i olika distrikt i USA. De jämförde livslängdsstatistiken på distriktsnivå med detaljerade undersökningsdata som samlats in av Centers for Disease Control and Prevention mellan 2019 och 2025.

När forskarna undersökte livsstilsfaktorer i samband med människors livslängd stod sömnen tydligt ut. Dess samband med livslängden var starkare än kost, fysisk aktivitet eller social isolering. Rökning var den enda faktorn som hade större inverkan.

”Jag hade inte förväntat mig att det skulle ha en så stark korrelation med livslängden”, säger huvudförfattaren Andrew McHill, Ph.D., docent vid OHSU School of Nursing, OHSU School of Medicine och Oregon Institute of Occupational Health Sciences vid OHSU. ”Vi har alltid trott att sömn är viktigt, men denna forskning understryker verkligen detta: människor bör verkligen försöka få sju till nio timmars sömn, om det överhuvudtaget är möjligt.”

Forskare överraskade av resultatens betydelse

En stor del av arbetet utfördes av doktorander vid Sleep, Chronobiology and Health Laboratory vid OHSU School of Nursing. Även om forskare länge har vetat att tillräcklig sömn främjar den allmänna hälsan, blev författarna ändå överraskade över hur nära kopplad sömnlängden är till livslängden. I analysen var otillräcklig sömn en viktigare prediktor för livslängden än kost och motion.

”Det är intuitivt och helt logiskt, men det var ändå imponerande att se detta så tydligt i alla dessa modeller”, sa McHill. ”Jag är sömnfysiolog och förstår hälsofördelarna med sömn, men styrkan i sambandet mellan tillräcklig sömn och livslängd var anmärkningsvärd för mig.”

Tidigare studier har kopplat dålig sömn till en ökad risk för dödlighet, men denna studie är den första som visar årliga samband mellan sömn och livslängd i alla amerikanska delstater. För sina modeller använde forskarna CDC:s definition av tillräcklig sömn som minst sju timmar per natt, vilket överensstämmer med rekommendationerna från American Academy of Sleep Medicine och Sleep Research Society. I nästan alla delstater och för varje år som analyserades visade data ett tydligt samband mellan sömnlängd och livslängd.

Varför sömn kan påverka livslängden

Studien undersökte inte de biologiska orsakerna till detta samband. McHill påpekade dock att sömn spelar en avgörande roll för hjärthälsa, immunfunktion och hjärnkapacitet. Under sömnen befinner sig kroppen i ett viktigt regenereringsläge. Blodtrycket och hjärtfrekvensen sjunker, vilket avlastar hjärt-kärlsystemet. Kronisk sömnbrist är däremot förknippad med högt blodtryck, hjärtinfarkt, stroke och åderförkalkning. Eftersom hjärt-kärlsjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna världen över kan en permanent dålig sömnkvalitet öka risken för död avsevärt.

Även immunförsvaret är starkt beroende av sömn. Under natten aktiveras immuncellerna och antiinflammatoriska processer regleras. Den som regelbundet sover för lite är mer mottaglig för infektioner och uppvisar ofta en ökad benägenhet för inflammationer i kroppen. Kroniska inflammationer anses i sin tur vara en riskfaktor för många sjukdomar som diabetes, cancer eller hjärtsjukdomar. Sömn bidrar alltså väsentligt till att hålla kroppen motståndskraftig och frisk.

Dessutom spelar sömnen en avgörande roll för hjärnans funktion. Under djupsömnsfaserna aktiveras det så kallade glymfatiska systemet, som avlägsnar metaboliska avfallsprodukter från hjärnan. Denna reningsprocess är viktig för att förhindra ansamling av skadliga proteiner som är förknippade med neurodegenerativa sjukdomar. Dessutom stödjer sömnen minnesbildningen, den emotionella stabiliteten och koncentrationsförmågan. Långvarig sömnbrist ökar däremot risken för depression och eventuellt även demens.

Sömn påverkar inte minst ämnesomsättningen och hormonbalansen. För lite sömn förändrar regleringen av hormoner som leptin och ghrelin, som styr hunger- och mättnadskänslan, samt kortisol, som är känt som stresshormon. Detta kan leda till ökad aptit, viktökning och ökad risk för typ 2-diabetes. Även dessa faktorer påverkar livslängden på lång sikt.

Sammantaget visar det sig att sömn påverkar nästan alla centrala biologiska processer i kroppen. Det är därför lika viktigt som en balanserad kost eller regelbunden fysisk aktivitet. En god och regelbunden nattsömn förbättrar inte bara det dagliga välbefinnandet, utan kan också bidra avgörande till ett längre och friskare liv. Enligt Hill visar denna forskning att vi måste prioritera sömnen minst lika mycket som vår kost eller vår fysiska aktivitet. Ibland betraktar vi sömn som något vi kan skjuta upp och kanske lägga till senare eller till helgen. En god natts sömn förbättrar inte bara vårt välbefinnande utan också vår livslängd.