Ungdomar som sover längre – och går till sängs tidigare – än sina jämnåriga tenderar att ha bättre hjärnfunktion och prestera bättre på kognitiva tester. Detta är vad forskare från Storbritannien och Kina har kommit fram till. Studien av unga människor i USA visade dock också att även de med bättre sömnvanor inte fick den rekommenderade mängden sömn för sin åldersgrupp.
Hur sömnvanor i tonåren påverkar hjärnans funktion
Sömnen spelar en viktig roll för hur våra kroppar fungerar. Man tror att gifter som har samlats i hjärnan elimineras under sömnen och att kopplingarna i hjärnan stärks och rensas, vilket förbättrar minnet, inlärningsförmågan och problemlösningsförmågan. Sömn har också visat sig stärka vårt immunförsvar och förbättra vår mentala hälsa. Under puberteten förändras våra sömnvanor. Vi tenderar att gå och lägga oss senare och sova mindre, vilket påverkar vår inre klocka. Allt detta sammanfaller med en period av snabb utveckling av hjärnans funktion och kognitiva förmågor. American Academy of Sleep Medicine anger att den ideala sömnmängden under denna tid är mellan åtta och tio timmar.
Professor Barbara Sahakian från Department of Psychiatry vid University of Cambridge säger: ”Regelbunden god sömn är viktigt för att vi ska fungera ordentligt. Vi vet mycket om sömn i vuxen ålder och på äldre dar, men förvånansvärt lite om sömn i tonåren, trots att detta är en avgörande fas i vår utveckling. Hur länge sover till exempel ungdomar och hur påverkar det deras hjärnfunktion och kognitiva förmåga?”
Studier som undersöker hur mycket sömn ungdomar får baseras vanligtvis på självrapporterad data, vilket kan vara felaktigt. För att komma runt detta använde ett team lett av forskare vid Fudan University i Shanghai och University of Cambridge data från Adolescent Brain Cognitive Development (ABCD)-studien, den största långtidsstudien av hjärnans utveckling och barns hälsa i USA. Som en del av ABCD-studien utrustades mer än 3 200 ungdomar i åldern 11-12 år med FitBits så att forskarna kunde samla in objektiva data om deras sömnvanor och jämföra dem med hjärnskanningar och kognitiva testresultat. Teamet verifierade sina resultat med ytterligare två grupper i åldrarna 13 till 14 år, med totalt cirka 1 190 deltagare. Resultaten publicerades idag i Cell Reports.
Långsovare hade den största hjärnvolymen och den bästa hjärnfunktionen
Teamet fann att ungdomarna grovt sett kunde delas in i tre grupper: Grupp 1, som utgjorde cirka 39% av deltagarna, sov i genomsnitt (medelvärde) 7 timmar och 10 minuter. Dessa deltagare tenderade att gå till sängs senast och somna tidigast. Grupp 2, som bestod av 24% av deltagarna, sov i genomsnitt 7 timmar och 21 minuter. De hade genomsnittliga poäng på alla sömnegenskaper. Grupp 3, som bestod av 37% av deltagarna, sov i genomsnitt 7 timmar och 25 minuter. Dessa deltagare tenderade att gå och lägga sig tidigast och somna snabbast, och hade lägre hjärtfrekvens under sömnen.
Även om forskarna inte fann några signifikanta skillnader i akademiska prestationer mellan grupperna, presterade grupp 3 bättre än grupp 2 i kognitiva tester som undersökte aspekter som ordförråd, läsning, problemlösning och koncentration, vilket i sin tur var bättre än grupp 1. Grupp 3 hade också den största hjärnvolymen och den bästa hjärnfunktionen, medan grupp 1 hade den minsta volymen och den sämsta hjärnfunktionen. Professor Sahakian säger: ”Även om skillnaderna i sömnlängd mellan grupperna var relativt små, med drygt en kvarts timme mellan de som sov bäst och sämst, kunde vi ändå identifiera skillnader i hjärnans struktur och aktivitet samt i utförandet av olika uppgifter. Detta understryker vikten av god sömn under denna viktiga fas i livet.”
En lägre hjärtfrekvens
Huvudförfattaren Dr. Qing Ma från Fudan University säger: ”Även om vår studie inte kan ge ett definitivt svar på om unga människor har bättre hjärnfunktion och uppnår bättre testresultat för att de sover bättre, finns det ett antal studier som stöder detta antagande. Till exempel har forskning visat att sömn har en positiv effekt på minnet, särskilt minneskonsolidering, vilket är viktigt för inlärning.”
Forskarna undersökte också deltagarnas hjärtfrekvens och fann att grupp 3 hade den lägsta hjärtfrekvensen i alla sömnstadier och att grupp 1 hade den högsta hjärtfrekvensen. En lägre hjärtfrekvens är i allmänhet ett tecken på bättre hälsa, medan en högre hjärtfrekvens ofta är förknippad med dålig sömnkvalitet, t.ex. orolig sömn, frekventa uppvaknanden och överdriven sömnighet under dagtid. Eftersom ABCD-studien är en longitudinell studie, dvs. en studie som följer sina deltagare under en längre tidsperiod, kunde teamet visa att skillnaderna i sömnmönster, hjärnans struktur och funktion samt kognitiva prestationer tenderade att finnas kvar två år före och två år efter den undersökta ögonblicksbilden.
