Okända sömnstörningar är sömnproblem för vilka en tydlig orsak inte kan identifieras till en början. Den drabbade sover dåligt, vaknar ofta, känner sig utmattad på morgonen eller upplever ovanliga nattliga symtom – men efter inledande undersökningar kan varken organiska sjukdomar eller typiska sömnstörningar som sömnapné, rastlösa ben eller hormonella förändringar tydligt identifieras.
Okända sömnstörningar har många ansikten
Dessa svårklassificerade sömnproblem orsakas ofta av en kombination av flera faktorer som förstärker varandra. Subtila störningar i dygnsrytmen, dvs. den inre klockan, uppstår ofta utan att den drabbade utsätts för stark yttre påverkan som t.ex. skiftarbete eller jetlag. Redan små avvikelser i ljusbeteende, mattider eller stresshormoner kan leda till att kroppen inte längre tydligt skiljer mellan dag och natt. I andra fall spelar psykofysiologiska processer som inte uppmärksammas en roll: sömnen framkallas fysiskt, men hjärnan är ständigt aktiv på grund av ökad vakenhet eller underförstådd ångest. Dessa processer kan pågå i månader utan att personen medvetet upplever stress.

Okända sömnstörningar är så påfrestande eftersom den drabbade å ena sidan har uppenbara symtom men å andra sidan inte får någon tydlig diagnos. Detta kan leda till osäkerhet, grubblerier och ännu sämre sömn: en cykel som fortsätter i all evighet. Ett systematiskt tillvägagångssätt hjälper: noggrann registrering av symtom, sömnloggar, analys av dagliga mönster, bedömning av psykologisk stress och, vid behov, detaljerade sömndiagnoser i ett sömnlaboratorium. I många fall visar det sig att till synes ”okända” sömnstörningar är ett uttryck för en komplex men behandlingsbar interaktion mellan stressfysiologi, livsrytm, hormonella faktorer och sömnbeteende.
Vilka typer av störningar finns det?
Sömnstörningar kan delas in i väldefinierade kategorier, även om de till en början verkar ”okända”. Idag skiljer läkarkåren på flera stora grupper av sömnstörningar, som var och en har olika orsaker och symtom. Här är en tydlig och heltäckande klassificering:
Insomni (svårigheter att somna och att somna om)
Störningar där insomning, sömnighet eller sömnkvalitet är försämrad.
Exempel på detta:
- Primär insomni (ingen identifierbar orsak)
- Psykofysiologisk in somni (rädsla för att sova, grubblerier, hyperarousal)
- Paradoxal insomni (man sover objektivt sett normalt, men känner sig inte så).
- Kort/lång sömnsyndrom
Sömnrelaterade andningsstörningar
Störningar som innebär att andningen och syretillförseln störs under sömnen.
Exempel på detta:
- Obstruktiv sömnapné (luftvägarna kollapsar)
- Central sömnapné (andningskontrollen i hjärnan är störd)
- Obstruktivt hypoventilationssyndrom
- Snarkning med sömnstörningar

Den drabbade personen får tillräckligt med sömn, men är ändå överdrivet sömnig under dagen.
Exempel på detta:
- Narkolepsi (med eller utan kataplexi)
- Idiopatisk hypersomni
- Mindre sömnattacker (”sömnattacker”)
Störningar i dygnsrytmen mellan sömn och vakenhet
Den inre klockan är förskjuten eller störd.
Exempel på detta:
- Fördröjd sömnfasstörning (somnar mycket sent)
- Avancerad söm nfasstörning (somnar mycket tidigt)
- Skiftarbetssyndrom
- Icke-24-timmarsrytm (särskilt hos synskadade personer)
- Oregelbunden sömn- och vakenhetsrytm
Parasomnier (ovanliga händelser under sömnen)
Oväntat eller okontrollerat beteende under sömnen.
Exempel på sådana:
- Sömngångare
- Pavor nocturnus (nattliga skräckupplevelser)
- mardrömmar
- REM-sömnbeteendestörning (drömmar är iscensatta)
- Sömnrelaterad ätstörning (SRED)
Sömnrelaterad rörelsestörning
Rörelser eller förnimmelser som stör sömnen.
Exempel på sådana:
- Restless legs syndrom (RLS )
- Periodiska rörelser i benen (PLMS)
- Bruxism (tandgnissling)
- Rytmiska rörelsestörningar
Sömnproblem orsakade av sjukdom eller psykologisk stress.
Exempel på sömnproblem
- Depressionsrelaterade sömnstörningar
- Ångestrelaterade sömnstörningar
- Smärtrelaterade sömnstörningar
- Sömnproblem orsakade av droger eller substanser
Ospecificerade eller oklara sömnstörningar
Inkluderar störningar som initialt inte tydligt kan hänföras till någon kategori, t.ex.
- oförklarlig nattpanik
- fragmenterad sömn utan identifierbar orsak
- subjektivt dålig sömn trots normala mätningar
- ”mikroarousaler” i EEG utan tydlig orsak
- oklara nattliga rörelsefenomen
Vid försummade sömnstörningar yttrar sig problemen ofta på ett ospecifikt eller subtilt sätt, så att de lätt kan tolkas som stress, ålder eller andra livsomständigheter. Det finns dock typiska symtom som tyder på att det föreligger en sömnstörning:
Behandlingsalternativ
Behandlingen av okända eller oklart diagnostiserade sömnstörningar beror i hög grad på vilka symtom som dominerar, hur mycket de stör det dagliga livet och om man misstänker fysiska eller psykiska orsaker. Eftersom man inte vet exakt vilken typ av sömnstörning det rör sig om sker behandlingen i flera steg:
1. Detaljerad diagnos
Innan behandlingen påbörjas krävs klarhet:
- Sömnhistoria: detaljerad diskussion om sömnvanor, sömnlängd, sömnighet på dagtid, insomning och sömnunderhållsproblem.
- Sömndagbok: Registrering av sömntimmar, vakenhetsfaser, trötthet, drömmar och vid behov alkohol- eller koffeinkonsumtion.
- Polysomnografi: Undersökning i sömnlaboratorium för att mäta hjärnvågor, andning, hjärtfrekvens och rörelser under natten vid misstanke om allvarliga eller ovanliga störningar.
- Aktigrafi: Mätning av rörelser under flera dagar med hjälp av ett armband för att bedöma sömn- och vakenhetsrytmen.
- Utredning av fysiska orsaker: sköldkörtelsjukdomar, smärta, medicinering, neurologiska eller psykiatriska sjukdomar.
2. Allmänna åtgärder vid oklara sömnproblem
Även utan en exakt diagnos kan man ofta åstadkomma en första förbättring:
-
Sömnhygien:
- Regelbundna läggtider, även på helgerna
- Håll sovrummet mörkt, tyst och svalt
- Minska tiden som tillbringas på skärmen innan du går och lägger dig
- Inga koffeinhaltiga drycker på kvällen
-
Beteendestrategier (kognitiv beteendeterapi för sömnstörningar – KBT-I)
- Upprätta ritualer vid sänggåendet
- Avslappningstekniker såsom progressiv muskelavslappning, andningsövningar, meditation.
- Stimuluskontroll: använd sängen endast för att sova och inte för att arbeta eller titta på TV.
-
Träning och kost:
- Regelbunden fysisk aktivitet, men inte direkt före sänggåendet
- Inga tunga måltider precis innan du går och lägger dig
3. Läkemedelsbehandling (vid behov och under medicinsk övervakning)
- På kort sikt kan sömntabletter användas, t.ex. vissa bensodiazepinliknande läkemedel eller antihistaminer.
- Långvarig självmedicinering rekommenderas inte, eftersom det inte löser sömnrytmsproblemet och orsakar och kan leda till beroende.
4 Specialiserad behandling
Om diagnosen visar på en specifik störning (t.ex. sömnapné, restless legs syndrom, dygnsrytmstörning, narkolepsi) ges en riktad behandling:
- Andningshjälpmedel (CPAP) vid sömnapné
- Läkemedel mot restless legs syndrom eller narkolepsi
- Ljusterapi mot störningar i dygnsrytmen
- Psykoterapi för problem relaterade till sömnlöshet eller depression
Vid okända sömnstörningar är det första steget alltid en noggrann utvärdering, följt av allmänna åtgärder och vid behov riktade behandlingar. Många förbättringar kan uppnås med hjälp av sömnhygien och beteendeterapi.




