Forskare som finansierats av Cancer Research UK har upptäckt demensliknande beteende hos celler i bukspottkörteln som riskerar att bli cancerösa. Fynden ger ledtrådar som kan vara till hjälp vid behandling och förebyggande av cancer i bukspottkörteln, en svårbehandlad sjukdom som orsakar 6.900 dödsfall i Storbritannien varje år. Cirka 495.000 nya fall diagnostiseras i världen varje år, vilket gör bukspottkörtelcancer till en av de 10 vanligaste cancerformerna. Forskningsresultaten publicerades i tidskriften Developmental Cell och finansierades av Cancer Research UK, med ytterligare stöd från Wellcome, Medical Research Council och Biotechnology and Biological Sciences Research Council.

Kronobiologi och autofagi

Kronobiologi och autofagi är nära sammankopplade, eftersom den cirkadiska rytmen (dvs. vår ”inre klocka”) styr viktiga processer för cellrensning och regenerering, t.ex. autofagi. Här är en översikt över de viktigaste sambanden: Autofagiaktiviteten följer ett cirkadiskt mönster. I många vävnader (t.ex. lever, hjärna) är autofagi särskilt aktiv vid vissa tider på dygnet. Gener som CLOCK, BMAL1, PER och CRY styr inte bara den inre klockan, utan reglerar också autofagirelaterade gener. Denna rytm avgör när cellen bryter ner avfall eller återhämtar sig. En störning av den cirkadiska klockan hämmar autofagi, vilket på lång sikt kan leda till åldrande, inflammation och sjukdomar.

En störd återvinningsprocess kan främja bukspottkörtelcancer

Forskare vid Cancer Research UK Scotland Centre har studerat bukspottkörtelceller från möss under lång tid för att ta reda på varför friska celler förvandlas till cancerceller. De upptäckte att celler i bukspottkörteln som löper risk att drabbas av cancer (så kallade precancerösa celler) utvecklar fel i cellens återvinningsprocess (så kallad ”autofagi”). I precancerösa celler fann forskarna att överskott av ”problemprotein”-molekyler klumpar ihop sig – ett beteende som ses vid neurologiska sjukdomar som demens. Forskarna fann också liknande klumpbildning i mänskliga bukspottkörtelprover, vilket tyder på att detta sker under utvecklingen av bukspottkörtelcancer. Professor Simon Wilkinson, Senior Fellow vid Cancer Research UK vid University of Edinburghs Institute for Genetics and Cancer, säger: ”Vår forskning visar den potentiella roll som autofagistörningar spelar i utvecklingen av bukspottkörtelcancer. Även om vi fortfarande befinner oss i ett tidigt skede kan vi kanske lära oss av forskning om andra sjukdomar som involverar proteinklumpning, t.ex. demens, för att bättre förstå och förebygga denna aggressiva form av cancer.”

Även om överlevnaden för många cancerformer har förbättrats under de senaste decennierna är detta inte fallet för bukspottkörtelcancer. Det beror delvis på att sjukdomen ofta diagnostiseras i ett sent skede, när behandlingsmöjligheterna är begränsade. För att komma till rätta med detta problem ville forskarna lära sig mer om vad som får celler i bukspottkörteln att förvandlas till cancerceller. Flera typer av cancer, inklusive bukspottkörtelcancer, är kopplade till en felaktig mutation i en gen som kallas KRAS, men forskarna inser alltmer att genetiska förändringar inte är hela sanningen. Ett av de sätt som celler håller människor friska är genom att bryta ner överflödiga molekyler som de inte längre behöver genom en återvinningsprocess som kallas autofagi.

Autofagi är särskilt viktigt i bukspottkörteln för att kontrollera nivåerna av matsmältningsproteiner och hormoner som bukspottkörteln producerar för att underlätta matsmältningen. Forskare har studerat autofagi ingående under många år och lär sig nu mer om dess nyckelroll i sjukdomar som cancer. I vissa fall kan cancerceller bli ”beroende” av autofagi och kapa återvinningsprocessen för att dela sig och växa snabbare. Denna forskning tyder på att den kombinerade effekten av den defekta KRAS-genen och störd autofagi kan främja utvecklingen av bukspottkörtelcancer. Forskarna vill studera dessa processer närmare för att ta reda på om de kan bidra till att förutsäga eller eventuellt vända utvecklingen av bukspottkörtelcancer, och om faktorer som ålder, kön eller kost spelar någon roll. Även om ytterligare forskning behövs kan dessa resultat ge viktiga ledtrådar till en bättre förståelse av hur cancer i bukspottkörteln utvecklas. Forskning om cancer i bukspottskörteln är en av de viktigaste prioriteringarna för Cancer Research UK.