Sömn är hälsosamt – denna allmänna slutsats stöds av vetenskapen. Redan tidigare studier hade visat att personer som sov efter vaccinationen hade ett immunsvar som i genomsnitt var dubbelt så starkt som personer som inte sov natten efter vaccinationen. De cellbiologiska orsakerna till detta hade dock knappast undersökts förrän nu. Ett team under ledning av professor Luciana Besedovsky från Institutet för medicinsk psykologi har nu visat att sömn främjar immuncellers – så kallade T-cellers – potential att migrera till lymfkörtlar. Forskarna har publicerat sina resultat i tidskriften ”Brain, Behavior, and Immunity”.

Varför sömn stödjer immunförsvaret

Forskarna undersökte upprepade gånger koncentrationen av olika undergrupper av T-celler i blodet hos en kohort av friska män och kvinnor under loppet av två 24-timmarssessioner. I det ena av de två testtillfällena fick deltagarna sova åtta timmar på natten, medan de i det andra tillfället slappnade av i sängen på natten men förblev vakna. En antecubital kateter som var ansluten till ett angränsande rum via en slang gjorde det möjligt att ta blodprov utan att störa deltagarnas sömn. Analysen av blodproverna visade på signifikanta skillnader mellan de olika testtillfällena: ”Våra resultat visar att sömn främjar migrationspotentialen hos olika subpopulationer av T-celler”, säger Besedovsky.

Forskarna kunde visa att sömn ökar den riktade migrationen av T-celler till ett signalprotein som kallas ”homing”-kemokinen CCL19. Denna molekyl förmedlar migrationen av T-celler som har motsvarande receptor för CCL19 till lymfkörtlarna, där T-cellsförsvaret ”tränas” genom presentation av antigener – till exempel efter vaccination. I ytterligare experiment visade forskarna att även inkubering av T-celler med blodplasma från sovande försökspersoner ökade deras migrationspotential. ”Detta visar att lösliga faktorer som är förhöjda i blodplasman under sömnen förmedlar sömnens effekt på T-cellsmigrationen. Detta gör det möjligt för oss att upprepa sömnens effekt i laboratoriet med hjälp av blodplasma från sovande individer”, säger Besedovsky.

Forskarna identifierade tillväxthormon och prolaktin som nyckelfaktorer i detta migrationsbeteende. Båda hormonerna uppvisade sömnberoende förändringar i plasmakoncentrationen, med högre nivåer hos deltagare som hade sovit på natten. ”Våra resultat har också potentiella kliniska konsekvenser”, säger Besedovsky. ”Tillväxthormon och prolaktin skulle till exempel kunna betraktas som nya adjuvanser för att främja immunsvaret efter vaccination, särskilt hos äldre människor, som vanligtvis har lägre nivåer av dessa hormoner under sömnen. Sammantaget ser författarna studien som ett viktigt steg mot att bättre förstå varför sömn stöder immunsvaret – till exempel efter vaccination – och varför vacciner ofta är mindre effektiva hos äldre människor.

Stimulera immunförsvaret vid rätt tidpunkt

Genom att dechiffrera de mekanismer för cellmigration som ligger till grund för immunsvaret har forskare vid University of Geneva (UNIGE) i Schweiz och Ludwig Maximilian University (LMU) i Tyskland visat att aktiveringen av immunsystemet moduleras beroende på tid på dygnet. Faktum är att migreringen av immunceller från huden till lymfkörtlarna fluktuerar under en 24-timmarsperiod. Immunförsvaret är som starkast under vilofasen, strax innan aktiviteten återupptas – på eftermiddagen hos möss, som är nattaktiva djur, och tidigt på morgonen hos människor. Dessa resultat, som publiceras i tidskriften Nature Immunology, tyder på att man kan behöva ta hänsyn till tidpunkten på dygnet när man administrerar vacciner eller immunterapier mot cancer för att öka deras effektivitet.

Ytterligare data tyder också på att stimulering av immunsystemet vid olika tidpunkter på dygnet ger samma fluktuationer, med en topp på morgonen. Men varför styrs immunförsvaret av en oscillerande rytm? Dygnsrytmen fungerar som ett energisparande system som utnyttjar energiresurserna optimalt utifrån de mest omedelbara behoven. Kan detta vara ett sätt för immunsystemet att vara på alerten vid tidpunkter då risken för exponering för patogener är som störst på grund av matintag och/eller sociala interaktioner? Kan vi också vara mer mottagliga för patogener på kvällen och natten? Det är för tidigt att säga. Dygnsrytmens betydelse för immunförsvaret har dock precis upptäckts och kan få stor betydelse för förebyggande vaccinering, behandling av tumörer och autoimmuna sjukdomar.