Forskning som bedrivits vid University of Oklahoma i samarbete med University of Tulsa har lett fram till en ny metod för att undersöka sömnstörningar hos barn. Verktyget, som är det första i sitt slag, gör det möjligt för vårdpersonal att screena barn för flera sömnproblem samtidigt, vilket resulterar i snabbare bedömning och mer riktade behandlingsrekommendationer. Forskningen som ledde fram till detta verktyg, en så kallad strukturerad klinisk intervju, publicerades i tidskriften Behavioral Sleep Medicine. I publikationen beskrivs hur effektiva intervjufrågorna är för olika typer av sömnstörningar, som ofta har överlappande symtom men kan kräva olika behandlingar.
Guldstandard för diagnostisering av sömnstörningar
”Sömnproblem kan vara vanliga hos barn, men fram till nu har vi inte haft något sätt att få en heltäckande bild av vad som händer med deras sömn”, säger barn- och ungdomspsykiatern Dr. Tara Buck, docent vid OU School of Community Medicine i Tulsa. ”Det tar tid att gå igenom alla enskilda störningar för att ta reda på exakt vad som pågår. Den här strukturerade kliniska intervjun gör att vi kan undersöka de vanligaste sömnproblemen på en gång och få en bättre uppfattning om hur de kan behandlas.” Utvecklingen av den strukturerade kliniska intervjun leddes av Dr. Mollie Rischard, postdoktor vid avdelningen för psykiatri vid OU School of Community Medicine. Projektet var också ämnet för hennes doktorsavhandling vid University of Tulsa. Hon utgick från den befintliga omfattande bedömningen av sömnstörningar hos vuxna och påbörjade det mödosamma arbetet med att anpassa den till barn. Efter flera upprepningar, synpunkter från kliniska experter och efter att ha säkerställt att den överensstämde med kriterierna i Diagnostic and Statistical Manual (den auktoritativa guiden för diagnostisering av psykiska störningar) testades den i en klinisk prövning. Resultaten visade att det är ett effektivt verktyg.
Guldstandarden för att diagnostisera sömnstörningar är en sömnstudie, där ett barn tillbringar natten i ett sömnlabb anslutet till sensorer som mäter sömnkvaliteten. Sömnstudier är dock dyra och kanske inte nödvändiga i alla fall, enligt Rischard. ”Sömnapné är till exempel ett medicinskt problem som måste diagnostiseras genom en sömnstudie, men innan vi gör kostsamma remisser och ber familjer att genomgå en sömnstudie vill vi vara så säkra som möjligt på att det är nödvändigt”, säger hon. Det finns många överlappande symtom vid sömnstörningar där ett barn har svårt att somna och hålla sig vaken. Därför är det viktigt att ta reda på vad som orsakar problemen. Det kan röra sig om restless legs syndrom eller en störning i dygnsrytmen. En bättre förståelse ger oss en bättre uppfattning om hur vi ska behandla problemet. Kognitiv beteendeterapi kan vara effektivt för flera sömnstörningar.
Identifiera barn med mardrömsstörningar och motverka dem
”Vi förespråkar att man tar itu med sömnproblem specifikt, eftersom barn som inte sover bra är mycket påverkade under dagen”, tillägger Rischard. ”Det handlar inte bara om överdriven sömnighet på dagen; vi ser ofta en paradox där barn verkar hyperaktiva och kan feldiagnostiseras med något som ADHD. Många sömnstörningar är mycket behandlingsbara, eftersom vi gör beteendeförändringar som kan leda till snabba förbättringar. Och när man börjar sova bättre mår man verkligen bättre.” Behovet av en omfattande strukturerad klinisk intervju för sömnstörningar hos barn uppstod genom ett relaterat forskningssamarbete mellan OU och TU: en klinisk prövning som undersöker en ny kognitiv beteendeterapi för ungdomar med mardrömmar. Lisa Cromer, PhD, professor i psykologi vid TU och adjungerad professor i barnpsykiatri vid OU-Tulsa, ledde utvecklingen av behandlingen, eftersom det finns ett växande erkännande inom området att mardrömmar bör behandlas som ett problem i sig, snarare än ett symptom på ett annat problem. Den nya strukturerade kliniska intervjun hjälper till att identifiera barn med mardrömsstörningar.
”Det finns allt fler bevis för att mardrömmar är en signal för mycket allvarliga psykiska problem, särskilt självmordstankar och självmordsbeteende”, säger Cromer. ”En annan viktig riskfaktor för suicidalitet är impulsivitet, och vi vet att människor har bättre förmåga att kontrollera sina impulser när de har sovit gott.” Cromers kognitiva beteendeterapi omfattar avslappningsstrategier, stresshantering, sömnbeteende och visualisering för att förändra drömmarnas struktur. Föräldrarna är också involverade i behandlingsprocessen. Dessa åtgärder är utformade för att hjälpa barnen att minska eller eliminera sina mardrömmar. Detta är ett paradigmskifte för både familjer och vårdpersonal.
