Personer med kronisk sömnlöshet kan uppleva en snabbare försämring av minne och tankeförmåga när de åldras – tillsammans med förändringar i hjärnan som syns på bilddiagnostiska tester – än personer utan kronisk sömnlöshet. Detta enligt en studie från Mayo Clinic som publicerats i American Academy of Neurologys tidskrift Neurology.

Hur sömn och demensrisk hänger ihop

Nya rön tyder på att sömnstörningar är vanligare hos äldre vuxna i synnerhet. Men även yngre personer är ofta svårt drabbade. Orsakerna är varierande och inkluderar stress, dålig sömnhygien, vissa mediciner och vissa kostvanor. Ångest och depression kan också spela en roll. I en nyligen publicerad studie från Mayo Clinic konstaterades att personer med kronisk insomni – sömnstörningarminst tre dagar i veckan under en period på tre månader eller längre – löpte 40% högre risk att utveckla mild kognitiv störning eller demens än personer utan insomni, vilket motsvarar ytterligare 3,5 års åldrande. Studien bevisar inte att sömnlöshet orsakar hjärnans åldrande, utan visar bara på ett samband. ”Sömnlöshet påverkar inte bara hur du mår nästa dag – det kan också påverka hjärnans hälsa över tid”, säger studiens författare Dr. Diego Z. Carvalho vid Mayo Clinic i Rochester, Minnesota, och medlem av American Academy of Neurology. ”Vi observerade en snabbare försämring av tankeförmågan och förändringar i hjärnan som tyder på att kronisk sömnlöshet kan vara en tidig varningssignal eller till och med en faktor för framtida kognitiva problem.”

I studien följdes en grupp kognitivt friska äldre vuxna – 2 750 personer med en medelålder på 70 år – under i genomsnitt 5,6 år. Av deltagarna led 16% av kronisk sömnlöshet. I början av studien tillfrågades deltagarna om de hade sovit mer eller mindre än vanligt under de senaste två veckorna. De genomförde också årliga tanke- och minnestester, och vissa genomgick hjärnskanningar för att leta efter hyperintensivitet i den vita substansen – områden där små kärlsjukdomar kan ha skadat hjärnvävnaden – och amyloida plack, ett protein som kan ansamlas och förknippas med Alzheimers sjukdom. Under studien utvecklade 14% av personerna med kronisk sömnlöshet mild kognitiv störning eller demens, jämfört med 10% av dem som inte led av sömnlöshet. Med hänsyn tagen till faktorer som ålder, högt blodtryck, användning av sömntabletter och en diagnos av sömnapné, fann man att personer med sömnlöshet hade 40% högre risk att utveckla mild kognitiv störning eller demens än personer utan sömnlöshet. De uppvisade också snabbare försämringar på tester som mäter olika tankeförmågor.

Sömn främjar hjärnans motståndskraft

Bland personer med sömnlöshet fastställde forskarna typen av sömnlöshet: de som hade sovit mindre än vanligt under de senaste två veckorna, eller de som hade sovit mer än vanligt under de senaste två veckorna. De som rapporterade att de sov mindre än vanligt var mer benägna att ha lägre kognitiva testresultat i början av studien, vilket kan jämföras med att vara fyra år äldre. De hade också fler hyperintensiteter i den vita substansen och amyloida plack. När det gäller amyloid liknade effekten den som sågs hos personer med APOE-ε4-genen, en känd genetisk riskfaktor. Däremot var det mer sannolikt att personer som rapporterade att de sov mer än vanligt hade färre hyperintensiviteter i den vita substansen i början av studien. Vissa grupper var särskilt sårbara. Deltagare som bär på APOE-ε4-genen – som är förknippad med en högre risk för Alzheimers sjukdom – uppvisade en större försämring av minnet och tankeförmågan.

”Våra resultat tyder på att sömnlöshet kan påverka hjärnan på olika sätt, inte bara genom amyloida plack utan också genom små kärl som förser hjärnan med blod”, säger Carvalho. ”Detta understryker vikten av att behandla kronisk sömnlöshet – inte bara för att förbättra sömnkvaliteten, utan också för att skydda hjärnans hälsa på äldre dagar. Våra resultat bidrar också till den växande mängden bevis för att sömn inte bara hjälper kroppen att återhämta sig, utan också främjar hjärnans motståndskraft.” En begränsning i studien var att diagnoserna av sömnlöshet kom från medicinska journaler, som inte fångar upp odiagnostiserade fall eller återspeglar symtomens svårighetsgrad. Studien stöddes av National Institutes of Health, GHR Foundation, Mayo Foundation for Medical Education and Research och ett bidrag från Sleep Number Corporation till Mayo Clinic.