De flesta känner till att årstiderna påverkar vårt humör. Många känner sig mer energiska på våren, njuter av de långa dagarna på sommaren och upplever vintern som en lugnare eller mer eftertänksam tid. Vad som däremot är mindre känt är att våra moraliska övertygelser också kan förändras under årets gång. En storskalig studie från University of British Columbia (UBC), publicerad i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), visar att människor lägger större vikt vid vissa moraliska värden på våren och hösten än på sommaren eller vintern. Resultaten öppnar spännande perspektiv på frågan om hur nära våra beslut är kopplade till biologiska rytmer.

Moraliska värden är inte så oföränderliga som man länge trott

Inom psykologin betraktas moraliska värderingar som den centrala grunden för vårt sociala samliv. De påverkar hur vi bedömer rätt och fel, vem vi litar på, vilka politiska beslut vi stöder och hur vi reagerar på samhällsutmaningar. Man har länge antagit att dessa värderingar förblir i stort sett stabila under vuxenlivet. Den nya studien ifrågasätter detta antagande, åtminstone delvis.

Forskarna analyserade svaren från mer än 230 000 deltagare från USA som hade fyllt i det så kallade Moral Foundations Questionnaire under en tioårsperiod. Kompletterande datamängder från Kanada och Australien visade jämförbara säsongsmönster. Detta gjorde det möjligt för forskarna att utesluta möjligheten att det rörde sig om en ren tillfällighet eller ett regionalt begränsat fenomen.

Vilka moraliska värden undersöktes?

Studien bygger på teorin om moraliska grundvalar, som utgår från att moraliskt tänkande vilar på flera universella värdedimensioner. Särskilt fokus lades på de så kallade bindande moraliska värdena. Dessa inkluderar lojalitet mot den egna gruppen, respekt för auktoriteter och renhet i betydelsen sociala eller kulturella normer. Dessa värden främjar sammanhållningen inom ett samhälle och förknippas ofta med mer konservativa politiska åsikter.

I kontrast till detta står de mer individorienterade värdena omsorg och rättvisa. De betonar medkänsla, skydd av andra och likabehandling av alla människor, och förknippas oftare med liberala värderingar.

Analysen visade ett anmärkningsvärt konsekvent mönster: under våren och hösten ställde sig deltagarna betydligt starkare bakom lojalitet, auktoritet och renhet än under sommar- och vintermånaderna. Detta mönster kvarstod under hela den tioåriga observationsperioden.

Varför skulle moraliska attityder överhuvudtaget förändras?

Studien ger ingen definitiv förklaring till dessa säsongsvariationer, men den diskuterar flera möjliga mekanismer. Ett av de mest intressanta synsätten kommer från kronobiologin – det forskningsområde som undersöker hur biologiska rytmer påverkar vårt beteende, vår fysiologi och våra upplevelser.

Kronobiologin utgår från att nästan alla organismer har inre klockor. Den mest kända av dessa är dygnsrytmen, som sträcker sig över cirka 24 timmar och reglerar sömn, hormonproduktion, kroppstemperatur och ämnesomsättning. Mindre kända är dock de så kallade årsrytmerna – biologiska processer som varierar under loppet av ett år.

Dessa säsongsrytm har utvecklats som en anpassning till återkommande förändringar i miljön. Dagsljus, temperatur, tillgång till mat och sociala aktiviteter varierar avsevärt under året. Även om moderna samhällen delvis kompenserar för dessa fluktuationer genom artificiellt ljus, luftkonditionering och tillgång till mat året runt, fortsätter många biologiska system att reagera på säsongsförändringar.

Hjärnan styrs av ljus

Den viktigaste taktsättaren i den mänskliga organismen är dagsljuset. Ljussignaler färdas via näthinnan till den så kallade suprachiasmatiska kärnan i hypotalamus, som anses vara kroppens centrala inre klocka. Många hormonella processer styrs därifrån.

När årstiderna växlar varierar både dagens längd och det naturliga ljusets intensitet. Dessa förändringar påverkar bland annat utsöndringen av melatonin, som reglerar sömn- och vakenhetscykeln, samt indirekt olika neurotransmittorer såsom serotonin och dopamin. Båda dessa neurotransmittorer spelar en viktig roll för humör, motivation, beslutsfattande och sociala interaktioner.

Kronobiologisk forskning har i åratal visat att immunfunktionen, ämnesomsättningen, inflammatoriska processer och till och med aktiviteten hos vissa gener också förändras säsongsmässigt. Mot denna bakgrund verkar det rimligt att även psykologiska processer kan vara föremål för säsongsmässiga fluktuationer.

Hormoner och signalsubstanser: Hur ljus indirekt kan påverka vårt tänkande

Ett centralt forskningsområde inom kronobiologin fokuserar på hur säsongsbundna förändringar i dagsljuset påverkar utsöndringen av hormoner och signalsubstanser. Solljuset fungerar som vår kropps viktigaste tidsmätare. Genom specialiserade sensorceller i näthinnan når ljusstimuli den suprachiasmatiska kärnan i hypotalamus – kroppens ”inre klocka”. Därifrån samordnas ett stort antal biologiska processer som sträcker sig långt bortom sömn-vakenhetscykeln.

En av de mest kända signalsubstanserna är melatonin, som främst produceras av tallkottkörteln i mörker. Det signalerar till kroppen att det är dags för vila och återhämtning. På sommaren, när dagarna är längre och mer naturligt ljus når näthinnan, börjar melatoninproduktionen senare på kvällen och är totalt sett lägre än under de mörkare vintermånaderna. Detta påverkar inte bara sömntiderna utan även många metaboliska och hormonella processer.

Serotoninsystemet är också nära kopplat till dagsljuset. Serotonin är en signalsubstans som bland annat är involverad i regleringen av humör, motivation, impulskontroll och socialt beteende. Flera studier visar att aktiviteten i det serotonergiska systemet ökar vid exponering för solljus. Detta anses vara en av anledningarna till att många människor känner sig mer energiska och känslomässigt balanserade under våren och sommaren. Samtidigt behövs serotonin i kroppen som en föregångare för produktionen av melatonin – de två systemen är därför nära kopplade till varandra biologiskt.

Stresshormonet kortisol följer också en tydlig dygnsrytm och uppvisar dessutom säsongsmässiga variationer. Normalt når kortisolnivåerna sin topp strax efter uppvaknandet och sjunker sedan stadigt under dagen. Forskning inom kronobiologi tyder på att detta mönster också förändras något under årets lopp. Eftersom kortisol spelar en viktig roll för stresshantering, uppmärksamhet och beslutsfattande pågår en diskussion om huruvida säsongsvariationer i hormonet även kan bidra till förändringar i upplevelser och beteende.

Till detta kommer betydelsen av vitamin D, som produceras i huden under påverkan av UV-B-strålning. Även om vitamin D strängt taget inte är ett vitamin utan en hormonliknande substans, påverkar det många processer i nervsystemet. Vitamin D-receptorer finns bland annat i hjärnregioner som är involverade i regleringen av känslor. Låga vitamin D-nivåer är förknippade med olika hälsoproblem samt depressiva symtom. Det har dock ännu inte bevisats om vitamin D direkt påverkar säsongsvariationer i moraliska attityder.

Ur ett kronobiologiskt perspektiv kan man därför inte utgå från att ett enda hormon eller en specifik neurotransmittor styr vårt moraliska tänkande. Det är mer troligt att det handlar om ett komplext samspel mellan ljus, kroppens inre klocka, hormonella förändringar, immunaktivitet, ämnesomsättning och känslomässiga upplevelser. De säsongsbundna fluktuationerna i moraliska värderingar som observerades i UBC-studien kan således vara ett uttryck för en biologisk anpassning som sker samtidigt på flera nivåer. Vilka mekanismer som har störst inflytande är föremål för aktuell forskning.

Rädsla kan spela en avgörande roll

Forskarna ser rädsla och osäkerhet som en möjlig förklaring till de säsongsmässiga förändringarna i moraliska värderingar. Studien från University of British Columbia visade ett samband mellan perioder med högre ångestnivåer och större samstämmighet med så kallade bindande moraliska värderingar som lojalitet, auktoritet och renhet.

Ur ett psykologiskt perspektiv är detta samband logiskt: När människor upplever osäkerhet eller hot ökar ofta behovet av vägledning, stabilitet och social sammanhållning. Tydliga regler, välbekanta strukturer och tillhörighet till en grupp kan då upplevas som något som ger trygghet.

Detta mönster kan också vara logiskt ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv. Under svåra miljöförhållanden var stark gruppsammanhållning avgörande för samhällens överlevnad. Viljan att följa gemensamma regler och stödja den egna gruppen kunde främja samarbete och skydd.

Forskarna betonar dock att rädsla inte automatiskt avgör moraliska attityder. Moraliskt tänkande uppstår ur ett komplext samspel mellan personlighet, kultur, erfarenheter, sociala influenser och biologiska faktorer. De säsongsmässiga förändringarna kan därför vara ett uttryck för samspelet mellan miljön, kroppens inre klocka och känslomässiga upplevelser.

Evolutionära rötter till säsongsbetonat beteende

Detta mönster är också logiskt ur ett evolutionärpsykologiskt perspektiv. Under större delen av mänsklighetens historia har årstiderna inneburit betydande skillnader i tillgången på mat, klimat och överlevnadschanser. Samhällen har tvingats anpassa sig upprepade gånger till förändrade miljöförhållanden.

I tider av större osäkerhet kan en starkare social sammanhållning ha förbättrat överlevnadschanserna. Lojalitet mot den egna gruppen, respekt för gemensamma regler och efterlevnad av sociala normer skulle ha underlättat samarbete och minskat konflikter. Sådana mekanismer kan fortfarande påverka vårt beteende idag – om än i mindre utsträckning.

Vilken betydelse har dessa resultat?

Om resultaten från ytterligare studier bekräftas kan de få långtgående praktiska konsekvenser. Moraliska övertygelser påverkar politiska åsikter, rättsliga bedömningar och socialt beteende. Tidigare forskning har redan visat att moraliska värderingar till exempel kan påverka en persons vilja att vaccinera sig under en pandemi eller att följa skyddsåtgärder.

Säsongsvariationer skulle teoretiskt sett kunna spela en roll även inom rättssystemet. Människor som lägger större vikt vid bindande värden dömer ofta regelöverträdelser hårdare. Huruvida detta faktiskt påverkar rättsliga beslut har dock ännu inte undersökts tillräckligt.

Det är också tänkbart att det påverkar röstningsbeslut eller samhällsdebatter. Om moraliska prioriteringar skiftar något under årets gång kan politiska budskap uppfattas olika beroende på årstid. Sådana överväganden är dock fortfarande hypoteser och kräver ytterligare vetenskaplig granskning.

Vad studien inte visar

Trots de intressanta resultaten bör man vara försiktig när man tolkar dem. Studien visar på samband men kan inte bevisa orsakssamband. Den bevisar varken att årstiderna direkt påverkar vårt moraliska tänkande eller att biologiska rytmer ensamma är ansvariga för de observerade skillnaderna. Studien antyder inte heller att människor generellt agerar på ett mer ”moraliskt” eller ”omoraliskt” sätt på sommaren eller vintern. Snarare skiftar individuella värdeprioriteringar inom ett övergripande stabilt moraliskt system. De observerade skillnaderna är statistiskt signifikanta men ligger inom ett måttligt intervall.

Studien från University of British Columbia ger fascinerande belägg för att våra moraliska övertygelser kan vara mer dynamiska än vad man tidigare antagit. I synnerhet lojalitet, auktoritet och renhet verkar betonas något mer under våren och hösten än under sommaren eller vintern.

Kronobiologin erbjuder en rimlig förklaring till detta. Säsongsmässiga förändringar i dagsljus, hormoner, signalsubstanser och känslotillstånd kan också bidra till små skiftningar i sociala bedömningar. För närvarande är detta främst vetenskapliga hypoteser. Resultaten understryker dock på ett imponerande sätt att mänskligt beteende inte enbart formas av kultur eller personliga övertygelser, utan också kan påverkas av biologiska rytmer – rytmer som har följt oss genom hela vår evolution och som fortsätter att forma våra tankar och handlingar än i dag.