Mardrömmar kan vara ett av de mest plågsamma symptomen på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)– ett tillstånd som kan uppstå efter att en person har upplevt en katastrof, en allvarlig olycka, våld, strid eller ett annat allvarligt trauma. När de sover upplever personer med PTSD ofta att de återupplever händelsen i levande detalj. Dessa återkommande episoder kan leda till allvarlig sömnbrist och, hos vissa personer, utlösa en rädsla för att somna.

De läkemedel som finns tillgängliga ger ofta endast begränsad lindring av traumarelaterade mardrömmar. Forskare vid Charité – Universitätsmedizin Berlin undersökte därför om ett receptbelagt läkemedel innehållande THC – en av de aktiva substanserna i cannabis – skulle kunna hjälpa. Resultaten, som publicerades i Nature Medicine, visade att mer än hälften av deltagarna svarade på behandlingen. Mer än en tredjedel uppgav att deras mardrömmar hade försvunnit helt.

Varför PTSD-mardrömmar är så svåra att behandla

Effekterna av en skrämmande eller livshotande upplevelse kan kvarstå långt efter att den omedelbara faran har passerat. Vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har hjärnan svårt att bearbeta överväldigande händelser. Minnen kan lagras på ett sådant sätt att de återkommer ofrivilligt och utan medveten kontroll.

Detta kan ske både dagtid och nattetid. Under sömnen kan personer med PTSD återuppleva traumat om och om igen tills de vaknar i panik. Antidepressiva och blodtryckssänkande läkemedel ingår bland de behandlingar som ibland används, men deras effektivitet är begränsad. Ofta har de liten effekt på själva mardrömmarna. I Tyskland har ännu inget läkemedel godkänts specifikt för traumarelaterade mardrömmar.

Prof. Stefan Röpke bedriver forskning om traumarelaterade störningar vid avdelningen för psykiatri och neurovetenskap på Charités Benjamin Franklin-campus. I sin jakt på potentiella nya behandlingsmetoder riktade han och hans team, i samarbete med andra forskningspartner, sin uppmärksamhet mot tetrahydrocannabinol, allmänt känt som THC. Det är den viktigaste psykoaktiva substansen i cannabis.

THC verkar på kroppens endocannabinoidsystem, som bland annat reglerar sömn, stress och bearbetningen av känslomässiga minnen. Stefan Röpke förklarar: ”Det finns belägg för att THC under REM-sömnen – den intensiva drömfasen då hjärnan bearbetar upplevelser och reglerar känslor – minskar drömaktiviteten och därmed lindrar nattliga stressreaktioner.”

Studie med dronabinol mot mardrömmar vid PTSD

Cannabisbaserade läkemedel används redan vid smärtbehandling, särskilt när standardbehandlingar inte är tillräckligt effektiva eller orsakar outhärdliga biverkningar. I Tyskland blev tillgången enklare efter att den så kallade ”cannabislagen” trädde i kraft 2017. Lagen utvidgade den medicinska och vetenskapliga användningen av cannabinoider som härrör från växter eller framställs syntetiskt.

I studien använde forskarna dronabinol, ett receptbelagt läkemedel som innehåller THC som härrör direkt från cannabisväxten och administreras i form av droppar. De ville ta reda på om läkemedlet på ett säkert sätt kan lindra mardrömmar i samband med PTSD.

Över 170 personer med posttraumatiskt stressyndrom och återkommande, svåra mardrömmar deltog. Under tio veckor fick deltagarna antingen dronabinol eller ett placebo med cannabissmak som såg identiskt ut. De tog dropparna varje kväll före sänggåendet.

Varken deltagarna eller den medicinska personalen visste vem som fick läkemedlet och vem som fick placebon. Denna dubbelblinda, placebokontrollerade studiedesign anses vara guldstandarden för att testa medicinska behandlingar.

Mardrömmarna minskade mer markant med THC-behandlingen

Efter tio veckor framträdde en tydlig skillnad mellan de två behandlingsgrupperna. Deltagare som fick dronabinol rapporterade en betydligt större minskning av sina traumarelaterade mardrömmar än de som tog placebo. På en standardiserad skala från 0 till 8 minskade den genomsnittliga svårighetsgraden av mardrömmarna med 3,7 poäng i dronabinolgruppen, medan den minskade med 2,2 poäng i placebogruppen. Även om det skedde en förbättring i båda grupperna – en effekt som ofta observeras i kliniska prövningar – var förbättringen med dronabinol betydligt större.

Särskilt anmärkningsvärt var att mer än en tredjedel av de patienter som behandlades med dronabinol uppgav att de inte hade några traumarelaterade mardrömmar alls efter att ha fullföljt den tio veckor långa behandlingen. Dessutom uppgav ytterligare 21 procent att frekvensen eller svårighetsgraden av deras mardrömmar hade minskat med minst hälften. Sammantaget hade alltså mer än hälften av de behandlade deltagarna en kliniskt signifikant förbättring tack vare behandlingen.

Förutom minskningen av mardrömmarna bedömde många deltagare även sin allmänna hälsa mer positivt. Cirka fem av sex patienter i dronabinolgruppen upplevde att deras välbefinnande hade förbättrats avsevärt under behandlingen. Detta tyder på att minskningen av nattliga besvär hade märkbara effekter för många patienter även under dagtid – till exempel genom bättre sömn, mindre trötthet och högre livskvalitet.

Studieförfattarna påpekar dock att den positiva effekten främst gällde mardrömmar och sömnkvalitet. Ingen lika tydlig fördel kunde påvisas för andra centrala symtom på posttraumatiskt stressyndrom, såsom plågsamma minnen under dagtid, undvikandebeteende eller ihållande hyperarousal. Därför betraktar forskarna för närvarande inte dronabinol som en ersättning för etablerade psykoterapeutiska metoder, utan snarare som ett potentiellt kompletterande behandlingsalternativ för patienter som fortsätter att uppleva svåra mardrömmar trots andra behandlingar.

Inga allvarliga biverkningar eller tecken på beroende

Resultaten från studien tyder på att dronabinol var särskilt effektivt för sömnrelaterade symtom. Framför allt minskade frekvensen och svårighetsgraden av traumarelaterade mardrömmar, vilket gjorde att många deltagare kunde sova mer lugnt. Däremot observerades ingen tydlig terapeutisk effekt för andra centrala symtom på posttraumatiskt stressyndrom – såsom plågsamma minnen under dagtid, undvikandebeteende, ihållande spänning eller åtföljande depressiva symtom. Författarna betonar därför att dronabinol inte ersätter etablerad PTSD-behandling men potentiellt kan fungera som ett användbart komplement för patienter med särskilt plågsamma mardrömmar.

Resultaten var också generellt positiva vad gäller säkerheten. Under den tio veckor långa behandlingsfasen observerades inga allvarliga biverkningar som skulle ha krävt att studien avbröts. De flesta biverkningarna var lindriga till måttliga och överensstämde med den kända biverkningsprofilen för THC. De vanligast rapporterade symtomen bland deltagarna var yrsel, huvudvärk, muntorrhet, trötthet och ökad aptit. Dessa symtom förekom oftare i dronabinolgruppen än i placebogruppen, men var i allmänhet övergående och lätta att hantera.

En annan viktig aspekt var frågan om potentiellt beroende. Eftersom THC är den främsta psykoaktiva substansen i cannabis förekommer det ofta en debatt om huruvida medicinsk användning skulle kunna öka risken för beroende. I studien fann forskarna dock inga tecken på abstinenssymtom efter att deltagarna slutat ta dronabinol på kvällen efter tio veckors behandling. Inte heller observerades några tecken på missbruk eller gradvis dosökning under studieperioden.

Författarna påpekar dock att dessa resultat uteslutande gäller den undersökta behandlingsperioden. Man kan inte dra slutsatsen från studien att dronabinol generellt sett inte medför någon risk för beroende eller missbruk. För att bättre kunna bedöma säkerheten vid långtidsbehandling krävs ytterligare studier med längre observationsperioder. Fram till dess bör dronabinol användas uteslutande under medicinsk övervakning och endast efter en noggrann avvägning av risker och fördelar.