En liten studie från Japan ger intressanta belägg för att doften av hinoki-rötter kan påverka sömnen. Kvinnor som använde den eteriska oljan i sina sovrum under två veckor vaknade mindre ofta på natten och kände sig mindre trötta på morgonen. Hjärnaktiviteten vid insomningen förändrades också. Resultaten är intressanta – men med tanke på det mycket lilla antalet deltagare måste de fortfarande bekräftas i större studier. Resultaten publicerades i tidskriften Journal of Wood Science.

När sömnen inte längre är en självklarhet

Sömnproblem kan bli vanligare i medelåldern. Många faktorer spelar in här: arbetsrelaterad press, familjeförpliktelser, förändringar i dagliga rutiner, stress eller fysiska förändringar. Sömn är inte ett tillstånd där hjärnan helt enkelt stänger av. Under hela natten förändras nervsystemets aktivitet ständigt. Kroppen genomgår olika sömnfaser som upprepas i en specifik rytm. Kroppens reaktion på ljud, ljus, dofter och andra yttre stimuli förändras också under natten. Det är just därför som sömnforskningen i allt högre grad fokuserar på hur sovrumsmiljön påverkar sömnen.

En ny studie från Japan fokuserar på en ovanlig faktor: doften av den japanska cypressen Hinoki (Chamaecyparis obtusa). Forskare vid Kyushu-universitetet undersökte om en eterisk olja utvunnen ur rötterna på detta träd kan påverka sömnkvaliteten under verkliga förhållanden i hemmet. Det japanska forskarteamet var särskilt intresserat av kvinnor i medelåldern. Istället för att studera doftens effekt under en enda natt i ett laboratorium ville forskarna ta reda på hur upprepad exponering i ett vanligt sovrum skulle påverka sömnen.

Detta är mycket relevant för sömnforskningen. Sömn under laboratorieförhållanden är ju inte nödvändigtvis detsamma som sömn hemma. I den egna sängen påverkar vardagliga vanor, rumstemperatur, buller, ljus och personliga dagliga rutiner alla en god natts sömn. Forskarna valde därför ett experiment som skulle äga rum så nära deltagarnas normala vardagsliv som möjligt.

Vad gör hinoki så speciellt

Hinoki är en cypressart som är vanlig i Japan och som traditionellt används bland annat som högkvalitativt virke. När virket avverkas lämnas dock ofta delar av trädet – inklusive rötterna – oanvända. Det är just dessa rötter som innehåller aromatiska föreningar från vilka eteriska oljor kan utvinnas. Hittills har den vetenskapliga forskningen främst fokuserat på egenskaperna hos eteriska oljor som utvinns ur hinokiblad och kvistar. Oljan från rötterna har däremot studerats i mycket mindre utsträckning.

Den aktuella studien har därför två tydliga mål: För det första ville forskarna ta reda på om man kunde utvinna en värdefull produkt ur rötterna, som hittills har använts i mycket liten utsträckning. För det andra ville de undersöka om de aromatiska föreningarna i rötterna skulle kunna påverka sömnen.

Ett experiment mitt i sovrummet

Tolv japanska kvinnor i åldrarna 35–60 deltog i pilotstudien. Medelåldern var cirka 46 år. Studien genomfördes som en enkelblind crossover-studie. Varje deltagare använde både hinoki-rotoljan och en luktfri kontrollprodukt. Båda faserna varade i två veckor vardera. Innan de gick och lade sig droppade deltagarna tre droppar av respektive produkt i en liten pappersmugg. Därefter andades de in doften i tio sekunder. Därefter placerades muggen cirka 30 centimeter från deras huvuden och stod kvar där hela natten. Luktfri skvalanolja fungerade som kontroll.

Studieupplägget var alltså medvetet enkelt. Forskarna ville uttryckligen inte undersöka effekterna av intensiv aromaterapi under kontrollerade laboratorieförhållanden. Syftet var istället att testa om en eventuell effekt även skulle visa sig vid enkel användning i deltagarnas egna sovrum. Det är intressant att notera att forskarna inte enbart förlitade sig på deltagarnas subjektiva bedömningar. Tre olika metoder användes. Hjärnaktiviteten registrerades med hjälp av ett EEG-huvudband. Dessutom övervakade smartklockor olika sömnparametrar. Varje morgon fyllde kvinnorna också i ett frågeformulär om sin sömn och hur de kände sig när de vaknade.

Detta gjorde det möjligt för forskarna att kombinera subjektiva upplevelser med fysiologiska mätningar. Detta är särskilt viktigt i sömnstudier. En person kan till exempel uppleva att hon har sovit dåligt, även om vissa objektiva sömnparametrar knappt har förändrats – eller tvärtom. Att kombinera olika mätmetoder kan därför ge en mer nyanserad bild.

Efter en vecka hade hjärnaktiviteten förändrats, och efter nästan två veckor vaknade kvinnorna mindre ofta

En av de mest intressanta iakttagelserna framkom redan efter sju dagar. Under hinoki-förhållandena ökade deltavågsaktiviteten under den tidiga sömnfasen hos deltagarna. Deltaaktivitet förknippas främst med långsammare hjärnvågor under djupsömn. Forskarna tolkar den observerade förändringen som ett tecken på att övergången till djupare sömnstadier kan underlättas av doften.

Man bör dock vara försiktig. En förändring i deltaaktiviteten innebär inte automatiskt att en person sover längre eller bättre överlag. Det indikerar främst att hjärnans elektriska aktivitet har förändrats under den aktuella sömnfasen. Denna distinktion är särskilt viktig inom kronobiologin: sömnkvaliteten kan inte bedömas utifrån en enda mätning. En annan effekt blev tydlig senare under studieperioden.

Den 13:e dagen av användningen registrerade smartklockorna färre tillfällen då deltagarna vaknade under natten. Samtidigt rapporterade deltagarna att de kände sig mindre sömniga vid uppvaknandet och att de hade återhämtat sig bättre från trötthet än under kontrollfasen. Detta avslöjade ett intressant tidsmässigt mönster: Efter ungefär en vecka observerades en förändring i hjärnaktiviteten vid sömnens inledning. Efter knappt två veckor fanns det också tecken på färre nattliga uppvaknanden och ett förbättrat subjektivt välbefinnande på morgonen. Det går dock ännu inte att dra slutsatsen att en långsiktig anpassning av sömnsystemet faktiskt äger rum. För det skulle en betydligt större och längre studie krävas.

Vad studien om sömn i hemmet visar

Doftupplevelsen undersöktes också. Jämfört med kontrollgruppen bedömde deltagarna hinoki-doften som bland annat mer avslappnande, behaglig, tilltalande, elegant, nostalgisk och med en starkare trädoft. Denna punkt är inte obetydlig. Dofter kan vara nära kopplade till känslor, minnen och den subjektiva upplevelsen av avslappning. Det är därför fullt tänkbart att inte bara enskilda kemiska beståndsdelar i den eteriska oljan spelar en roll, utan även den psykologiska effekten av den behagliga doften. Studien kan dock inte entydigt fastställa vilken mekanism som ligger bakom de observerade förändringarna.

Forskarna analyserade även de flyktiga beståndsdelarna i den eteriska oljan. Bland de vanligast förekommande föreningarna fanns α-pinen, δ-kadinen, γ-kadinen, limonen och α-muurol. Denna kemiska sammansättning är intressant eftersom eteriska oljor inte är enskilda aktiva ingredienser i traditionell mening, utan snarare komplexa blandningar av olika flyktiga föreningar. Detta väcker en viktig fråga för vidare forskning: Är det egentligen hela doftprofilen hos hinokioljan som ger de observerade effekterna – eller är det enskilda beståndsdelar som ligger bakom? Den aktuella studien kan ännu inte besvara denna fråga.

En av studiens styrkor ligger just i dess verkliga miljö. Deltagarna behövde inte bege sig till en speciell sömnmiljö. De använde oljan i sina egna sovrum och fortsatte med sina normala dagliga rutiner. På detta sätt belyser studien en fråga som är mer relevant för många människor än ett perfekt laboratorieexperiment: Kan en relativt enkel stimulans från sömnmiljön påverka nattvilan? Resultaten tyder på att denna möjlighet åtminstone bör undersökas vidare. Man bör dock inte dra några allmänna slutsatser utifrån en liten pilotstudie. Med endast tolv deltagare är studien för liten för att på ett tillförlitligt sätt kunna avgöra om effekten även uppträder i andra åldersgrupper, hos män eller hos personer med diagnostiserade sömnstörningar.

Inget bevis ännu på en effektiv sömnterapi, men ett intressant tillvägagångssätt för sömnforskning

Detta är den viktigaste reservation som måste göras. Studien avslöjar intressanta samband, men den bevisar ännu inte att hinokiolja kan behandla en sömnstörning. För det skulle det krävas större randomiserade studier med betydligt fler deltagare. Dessutom skulle det behöva undersökas om de observerade effekterna kvarstår under en längre period och om de även förekommer hos personer med olika typer av sömnproblem. Den optimala koncentrationen och appliceringsmetoden är också fortfarande oklara. I studien användes en mycket specifik försöksuppställning med tre droppar olja och ett definierat avstånd från huvudet. Man kan inte automatiskt dra slutsatsen att mer olja ger en starkare effekt eller att andra hinoki-produkter ger samma effekt.

Trots dessa begränsningar är studien intressant ur ett kronobiologiskt perspektiv. Den visar att sömnmiljön kan påverkas av mer än bara ljus, buller eller temperatur. Dofter kan också spela en roll – särskilt när de upprepade gånger kopplas till kvällens viloperiod. Detta stämmer överens med en grundläggande princip för sömnreglering: Under dagen bearbetar kroppen information från omgivningen. Ljus är den viktigaste signalen för den cirkadiska klockan. Men även andra miljöstimuli kan kopplas till specifika tidpunkter på dygnet, beteenden och tillstånd. En välbekant, behaglig doft kan till exempel bli en del av ett återkommande kvällsritual. Om detta faktiskt förändrar den biologiska sömnregleringen eller främst påverkar den subjektiva känslan av avslappning återstår att klargöra mer ingående genom forskning.

Vad som fortfarande behöver klargöras

Studien har en andra dimension. Rötterna från hinokiträd utnyttjas ofta inte fullt ut efter timmeravverkningen. Att utvinna eteriska oljor skulle därför kunna vara ett sätt att utveckla en ytterligare produkt från detta tidigare underutnyttjade material. Om de sömnrelaterade resultaten bekräftas i större studier skulle detta till exempel kunna leda till utvecklingen av doftprodukter för sovrum eller andra avkopplingsutrymmen. För forskarna är studien därför inte bara en sömnstudie utan också ett exempel på hur biprodukter från skogsbruket skulle kunna få nya användningsområden.

Resultaten är intressanta, men de utgör främst en utgångspunkt för vidare forskning. Bland annat kvarstår följande frågor:

• Vilka specifika dofter som kan ligga bakom de observerade effekterna.
• Om effekten även uppträder hos män och andra åldersgrupper.
• Om personer med kroniska sömnproblem reagerar på samma sätt.
• Hur länge oljan måste användas innan förändringar uppstår.
• Om effekterna kvarstår efter att användningen har upphört.
• Vilken koncentration av oljan som är lämplig och säker.
• Om effekten faktiskt beror på en förändring i sömnarkitekturen eller delvis påverkas av avslappning och förväntningar.

Det kommer därför att vara särskilt viktigt att verifiera resultaten med större grupper av deltagare och mer objektiva sömnmätningar.

En intressant doft – men ännu inte ett sömnhjälpmedel

Den japanska pilotstudien ger flera indikationer på att hinoki-rotolja kan påverka sömnkvaliteten. Färre nattliga uppvaknanden, ett förändrat mönster av deltaaktivitet vid sömnens början och ett förbättrat subjektivt välbefinnande på morgonen ger en intressant helhetsbild. Dessa resultat ger dock ännu inte någon rekommendation för behandling av sömnstörningar. Studiens verkliga betydelse ligger först och främst i att den visar hur starkt den omedelbara sömnmiljön potentiellt kan påverka nattvilan. Doften av japansk cypress kan vara en ytterligare miljöstimulans vars effekt på sömn och avslappning kommer att undersökas närmare i framtiden. Detta är särskilt spännande för kronobiologin: Sömnuppstår inte isolerat, utan i ständig växelverkan med omgivningen.