Övergången från sommartid till vintertid – och tvärtom – påverkar inte bara tidpunkten på dygnet utan tycks även påverka människokroppen. En ny studie utförd av forskare vid Northwestern Medicine visar att tidsomställningen kan ha ett samband med en förändrad risk för vissa kärlsjukdomar i näthinnan. I synnerhet verkar övergången till sommartid på våren – som innebär att man förlorar en timmes sömn – spela en roll. Forskarna fann att risken för vissa kärlsjukdomar i näthinnan kunde vara upp till 30 procent högre under månaden efter tidsomställningen. Resultaten publicerades i tidskriften Scientific Reports.

En timme mindre sömn – effekter på ögonen?

Studien leddes av dr Rukhsana Mirza, professor i oftalmologi vid Northwestern University. Studien tyder på att även en relativt liten förändring i dygnsrytmen kan påverka känsliga biologiska processer.

”Vår studie tyder på att en extra timmes sömn kan skydda mot risken för sjukdom”, förklarade Mirza. Särskilt personer som märker nya synproblem eller andra ögonsymtom efter tidsomställningen kan ha nytta av en mer ingående undersökning. Människokroppen har en naturlig 24-timmarsklocka – den så kallade dygnsrytmen. Denna påverkar många processer:

• sömn- och vakenhetscykeln,
• hormonproduktionen,
• kroppstemperaturen,
• ämnesomsättningen,
• samt olika organs funktion.

Tidsomställningen kan tillfälligt rubba balansen i denna inre klocka. Särskilt vårens tidsomställning är påfrestande för många människor eftersom kroppen förlorar en timmes sömn. Forskarna misstänker att denna störning kan ha liknande effekter som andra situationer där sömnbrist förekommer: inflammatoriska processer kan förvärras, ämnesomsättningen kan förändras och belastningen på hjärt- och kärlsystemet kan öka.

Varför näthinnan är särskilt känslig

Näthinnan är det ljuskänsliga skiktet längst bak i ögat. Den omvandlar ljussignaler till nervimpulser och möjliggör därmed synen. Samtidigt är näthinnan en av kroppens metaboliskt mest aktiva vävnader. Den kräver en särskilt god tillförsel av syre och näringsämnen och har ett av de mest komplexa nätverken av små blodkärl. Av denna anledning betraktas näthinnan också som ett slags ”fönster in i kroppen”. Förändringar i dess blodkärl kan ge ledtrådar om allmänna hälsoprocesser. Näthinnans särskilda känslighet hänger främst samman med dess höga energibehov. Näthinnans ljusbearbetande sensorceller – särskilt de så kallade fotoreceptorerna (stavar och tappar) – arbetar konstant och kräver stora mängder syre. Även små förändringar i blodtillförseln kan därför försämra dessa cellers funktion.

Näthinnans små blodkärl är mycket känsliga för förändringar i hela kärlsystemet. Sjukdomar som diabetes, högt blodtryck eller inflammatoriska processer kan därför ofta upptäckas tidigt i näthinnans kärl. Av denna anledning använder ögonläkare undersökningar av näthinnan inte bara för att bedöma synskärpan utan också som en indikator på potentiella förändringar i hela kroppen. Särskilt de minsta blodkärlen – så kallade mikrokärl – spelar en avgörande roll i denna process. De förser näthinnan med syre och näringsämnen samtidigt som de reglerar blodflödet med stor precision. Störningar i detta känsliga system kan leda till kärlblockeringar, cirkulationsproblem eller skador på nervvävnaden.

Sambandet mellan näthinnan och kroppens inre klocka är också särskilt intressant: Näthinnan innehåller speciella ljuskänsliga celler som inte bara ansvarar för synen utan också överför information om ljus och mörker till hjärnan. Dessa signaler bidrar till att styra kroppens inre klocka och anpassa sömn-vakenhetscykeln. Detta skapar en direkt koppling mellan ljusuppfattning, sömnreglering och biologiska processer i kroppen. En störning i detta system – till exempel på grund av förändringar i ljusförhållanden eller sömnmönster – kan därför också påverka näthinnans hälsa.

För studien analyserade forskarteamet hälsodata från mer än 18 miljoner personer i åldern 18 till 64 år. Uppgifterna hämtades från den amerikanska sjukförsäkringsdatabasen Merative MarketScan Commercial Database och omfattade perioden 2012–2014. Forskarna undersökte nydiagnostiserade fall av olika vaskulära näthinnesjukdomar:

• retinal artärocklusion (RAO),
• retinal venocklusion (RVO),
• proliferativ diabetisk retinopati (PDR),
• neovaskulär åldersrelaterad makuladegeneration (nvAMD).

Därefter jämförde de incidensen efter tidsomställningen med kontrollperioder under sommaren och vintern.

Våren och hösten visar olika effekter

Resultaten visade på olika mönster mellan tidsomställningarna på våren och hösten. Efter övergången till sommartid på våren – vilket innebär en förlust av en timmes sömn – ökade risken för vissa näthinnesjukdomar:

• Risken för en ny diagnos av vissa sjukdomar ökade med upp till 30 procent.
• Proliferativ diabetisk retinopati och neovaskulär åldersrelaterad makuladegeneration påverkades särskilt.

Efter övergången till vintertid på hösten observerades dock den motsatta effekten:

• Risken för vissa vaskulära näthinnesjukdomar var cirka 20 procent lägre under månaden efter tidsomställningen.

Forskarna misstänker att den extra sömnen som den extra timmen ger kan ha en skyddande effekt.

Möjlig förklaring: sömn, inflammation och ämnesomsättning

Varför tidsomställningen kan påverka näthinnan är ännu inte helt klarlagt. En möjlig förklaring ligger i effekterna av en störd sömnrytm. Tidigare studier har redan visat att sömnbrist och förändringar i kroppens inre klocka kan kopplas till olika hälsoproblem, bland annat:

• inflammatoriska reaktioner,
• metaboliska förändringar,
• och en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Sambandet mellan sommartidsomställningen och en ökad risk för hjärtinfarkt eller stroke har också undersökts i tidigare studier. Denna nya forskning utvidgar nu dessa rön till oftalmologin.

Vad innebär detta för de drabbade?

Forskarna betonar att ytterligare studier behövs. Den aktuella studien bygger på försäkringsdata från en begränsad tidsperiod och kan endast påvisa ett samband. Det var till exempel inte möjligt att ta hänsyn till alla individuella faktorer, såsom:

• sömnvanor,
• kost,
• fysisk aktivitet,
• genetiska risker,
• och personliga omständigheter.

Framtida studier kommer att undersöka om resultaten kan bekräftas i andra befolkningsgrupper och under längre tidsperioder. Resultaten innebär inte att tidsomställningen automatiskt orsakar en ögonsjukdom. För de flesta människor är tidsomställningen en tillfällig påfrestning som kroppen anpassar sig till inom några dagar. Vissa grupper kan dock vara särskilt känsliga för förändringar i sömnen – till exempel personer med befintliga sjukdomar, sömnproblem eller ökad risk för kärlsjukdomar. Om symtom uppträder plötsligt bör en ögonundersökning alltid bokas in omgående. Dessa symtom inkluderar:

• synförlust,
• suddig syn,
• mörka fläckar i synfältet,
• nya synproblem

Slutsats: Kroppens inre klocka kan också påverka ögonhälsan

Den nya studien visar att effekterna av tidsomställningen kan sträcka sig längre än vad man tidigare antagit. En enda timmes tidsförskjutning kan påverka biologiska processer relaterade till inflammation, ämnesomsättning och kärlhälsa. Av särskilt intresse är det möjliga sambandet mellan sömn, kroppens inre klocka och näthinnans hälsa. Resultaten ger en ny infallsvinkel på forskningen och visar hur nära sammankopplade olika system i människokroppen är.

Studien visar tydligt att ögonen inte kan betraktas isolerat utan samverkar nära med andra kroppsprocesser. Näthinnan reagerar inte bara på ljusstimuli utan är också kopplad till den biologiska klockan, som styr ett stort antal funktioner i hela kroppen. Även om tidsomställningen i sig inte orsakar ögonsjukdomar kan förändringar i sömnen och störningar i den naturliga rytmen utgöra en ytterligare påfrestning för vissa individer. Det kan vara särskilt viktigt för personer med befintliga vaskulära risker, diabetes eller andra kroniska tillstånd att hålla koll på förändringar i sin hälsa och syn.

Ytterligare forskning krävs för att fastställa exakt vilka biologiska mekanismer som är inblandade och om detta i framtiden skulle kunna leda till nya möjligheter för förebyggande eller behandling av näthinnans kärlsjukdomar. Resultaten påminner oss om att tillräcklig sömn och en så stabil dagsrytm som möjligt är viktiga komponenter för den allmänna hälsan – och även kan bidra till att skydda ögonhälsan.