Medelålders och äldre vuxna som tenderar att vara mer aktiva på kvällen har sämre kardiovaskulär hälsa än de som är aktiva tidigare på dagen. Detta samband verkar vara mer uttalat hos kvinnor, enligt en ny studie som publicerats i Journal of the American Heart Association. Resultaten tyder på att den tid på dygnet då människor är som mest aktiva kan spela en viktig roll för den långsiktiga hjärthälsan.

Studie undersöker sömnvanor hos mer än 300.000 vuxna

Forskarna undersökte hälsodata från mer än 300.000 vuxna (medelålder ca 57 år) som registrerats i UK Biobank. Analysen fokuserade på kronotyper, som beskriver en persons naturliga preferenser för sömn- och vakenhetstider, och hur dessa preferenser relaterar till hjärt-kärlhälsa.

Deltagarna delades in i grupper baserat på deras självrapporterade dygnsrytm. Cirka 8% beskrev sig själva som ”tydliga kvällsmänniskor”, vilket innebär att de vanligtvis gick till sängs mycket sent (t.ex. kl. 02.00) och nådde sin högsta aktivitet senare på dagen. Cirka 24% identifierade sig som ”tydliga morgonmänniskor”, som tenderade att vakna tidigare, gå och lägga sig tidigare (t.ex. kl. 21.00) och vara som mest aktiva tidigare på dagen. De återstående 67% klassificerades som ”mellanliggande” kronotyper om de var osäkra eller rapporterade att de varken var tydliga morgon- eller kvällsmänniskor.

Kardiovaskulär hälsa bedömdes med hjälp av American Heart Associations Life’s Essential 8™-mått. Detta ramverk beaktar beteenden och hälsofaktorer som är kända för att främja hjärthälsa, inklusive hälsosam kost, fysisk aktivitet, rökfrihet och god sömn. Detta inkluderar också att upprätthålla en hälsosam kroppsvikt, kolesterolnivå, blodsockernivå och blodtryck.

Signifikanta skillnader mellan nattugglor och morgonpigga

När forskarna jämförde kronotypgrupperna fann de flera slående mönster: Jämfört med personer i mellankategorin var de som klassificerades som ”kvällsmänniskor” och ofta kallas nattugglor 79% mer benägna att ha dålig övergripande kardiovaskulär hälsa.

Nattugglor hade också 16% högre risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke under en medianuppföljningsperiod på cirka 14 år. Sambandet mellan kvällskronotyp och sämre hjärthälsa var mer uttalat hos kvinnor än hos män.

En stor del av den ökade risken för hjärtsjukdom bland kvällsmänniskor var relaterad till livsstilsvanor, särskilt nikotinanvändning och otillräcklig sömn. Däremot hade ”morgonmänniskor”, även kallade morgonpigga, 5% lägre förekomst av dålig kardiovaskulär hälsa än personer utan uttalad preferens för morgon eller kväll.

Varför kvällstyper kan löpa ökad risk för hjärtsjukdom

”Kvällsmänniskor lider ofta av dygnsförskjutning, vilket innebär att deras inre klocka kanske inte är synkroniserad med den naturliga ljuscykeln mellan dag och natt eller deras typiska dagliga rutin”, säger studiens huvudförfattare Sina Kianersi, Ph.D., D.V.M., forskare vid Division of Sleep and Circadian Disorders vid Brigham and Women’s Hospital och Harvard Medical School, båda i Boston. ”Kvällsmänniskor kan vara mer benägna att bete sig på ett sätt som kan påverka hjärt- och kärlhälsan, t.ex. genom sämre kost, rökning och otillräcklig eller oregelbunden sömn.” Denna snedfördelning kan göra det svårt för nattugglor att upprätthålla vanor som stöder långsiktig hjärthälsa.

Förändringar i livsstilen kan sänka risken

Resultaten är inte helt nedslående för människor som gillar att vara uppe sent, enligt Kristen Knutson, Ph.D., FAHA, hedersordförande för American Heart Associations 2025-uttalande med titeln ”Role of Circadian Health in Cardiometabolic Health and Disease Risk” (The Role of Circadian Health in Cardiometabolic Health and Disease Risk), är inte helt nedslående för människor som gillar att vara uppe sent. Knutson var inte involverad i studien.

”Dessa resultat visar att den högre risken för hjärtsjukdom bland kvällsmänniskor delvis beror på modifierbara beteenden som rökning och sömn. Nattugglor har därför möjligheter att förbättra sin kardiovaskulära hälsa”, säger hon. ”Nattugglor är inte i sig mindre hälsosamma, men de står inför utmaningar som gör det särskilt viktigt för dem att upprätthålla en hälsosam livsstil.”

Skräddarsydd behandling för den inre klockan

I American Heart Associations vetenskapliga uttalande, som leddes av Knutson, rekommenderas också att man tar hänsyn till kronotyp när man planerar behandlingar eller livsstilsinterventioner. ”Vissa mediciner eller terapier fungerar bäst när de är anpassade till en viss period av relevanta dygnsrytmer, och den tiden varierar beroende på om du är en morgon-, mellan- eller kvällskronotyp”, säger hon. ”Riktade program för personer som naturligt är uppe sent skulle kunna hjälpa dem att förbättra sin livsstil och minska risken för hjärt-kärlsjukdom.”

För läkemedelsbehandlingar innebär detta att effekten och biverkningarna kan bero på om läkemedlet är synkroniserat med individens dygnsfas. Den optimala tiden för att ta blodtrycksmedicin eller statiner kan till exempel variera beroende på när relevanta fysiologiska processer når sin kulmen för varje kronotyp. En olämplig tidpunkt för administrering kan leda till minskad effekt eller otillräckligt minskad kardiovaskulär risk, även om läkemedlet i sig är korrekt valt.

Livsstilsinterventioner som sömnhygien, motion och kost har också nytta av att vara anpassade till kronotypen. Många allmänna rekommendationer är underförstått inriktade på morgonkronotyper, vilket ofta leder till kronisk sömnbrist, social jetlag och ökad stress hos kvällskronotyper. Dessa faktorer är i sin tur förknippade med en ökad risk för högt blodtryck, metabola störningar och inflammatoriska processer. Skräddarsydda program för personer med en sen kronotyp fokuserar därför mindre på att med våld tidigarelägga dygnsrytmen och mer på regelbundenhet, riktad ljuskontroll, fysisk aktivitet vid biologiskt gynnsamma tidpunkter och ett förnuftigt fördelat matintag.

American Heart Associations viktigaste budskap är därför att individanpassade, kronobiologiskt informerade insatser har potential att förbättra följsamheten och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Istället för att få människor att arbeta mot sin inre klocka på permanent basis, kan anpassning av behandlingar och förebyggande åtgärder till individuella kronotyper leda till hållbart bättre hälsoresultat. Forskarna påpekade att de flesta deltagarna i UK Biobank var vita och i allmänhet friskare än befolkningen i stort, vilket kan begränsa resultatens generaliserbarhet till andra grupper. Dessutom bedömdes kronotypen endast en gång och baserades på självrapporterad information snarare än upprepade mätningar.