Miljontals människor världen över lider av obstruktiv sömnapné, ett vanligt tillstånd där andningen upprepade gånger avbryts under sömnen. Ny forskning på möss tyder på att tarmmikrober och de metaboliter de producerar kan spela en överraskande roll i skyddet mot några av de allvarligaste konsekvenserna av detta tillstånd, inklusive hjärtsjukdomar. Resultaten som presenterades vid ASM Microbe 2026 pekar på en potentiell ny metod för att förebygga och behandla kardiovaskulära komplikationer i samband med sömnapné.

Hur sömnapné påverkar kroppen

Obstruktiv sömnapné är en vanlig sömnstörning som kännetecknas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. Detta orsakas vanligtvis av en förträngning eller tillfällig blockering av de övre luftvägarna. Som ett resultat vaknar de drabbade ofta till kortvarigt, ofta utan att märka det, så att andningen kan återupptas. Detta kan inträffa dussintals gånger per natt och leder inte bara till dålig sömn och trötthet under dagen utan ökar också den långsiktiga risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och metaboliska störningar. Vid varje andningsuppehåll sjunker syrenivån i blodet samtidigt som koldioxidnivån stiger. Dessa återkommande episoder av syrebrist utsätter kroppen för stress, främjar inflammation och kan skada blodkärlen. Tidigare studier har visat att låga syrenivåer också kan förändra sammansättningen av gallsyror. Dessa produceras av levern och hjälper inte bara till med fettnedbrytningen utan fungerar också som viktiga signalmolekyler som påverkar många metaboliska processer i kroppen.

Tarmbakterier spelar en viktig roll i denna process. De kan kemiskt modifiera gallsyror och därmed påverka deras effekter på olika organ. Tidigare forskning har redan visat att sådana mikrobiellt modifierade gallsyror kan vara inblandade i utvecklingen av åderförkalkning – det vill säga bildandet av fettavlagringar i artärerna som ökar risken för hjärtinfarkt och stroke. Eftersom gallsyror cirkulerar i hela kroppen via blodomloppet kan de ha effekter långt utanför tarmen. ”Baserat på våra tidigare studier var vi ganska säkra på att gallsyror, särskilt mikrobiellt modifierade sådana, spelar en nyckelroll i regleringen av sjukdomen. Därför ville vi veta vad som händer när en av de viktigaste receptorerna för dem saknas – försvinner sjukdomen då?”, förklarade studiens huvudförfattare, Celeste Allaband vid University of California San Diego.

Studie av en viktig gallsyrareceptor visade mindre plack och en friskare tarm

För att undersöka gallyrternas roll och deras signalvägar närmare jämförde forskarna två grupper av genetiskt modifierade möss, vilka båda var benägna att utveckla åderförkalkning. Den ena gruppen bestod av så kallade ApoE-knockout-möss, en vanlig modell för hjärt-kärlsjukdomar. Den andra gruppen bestod av möss som dessutom saknade en viktig gallsyrareceptor – farnesoid X-receptorn (FXR). Denna receptor fungerar i viss mening som ett kontrollcenter för gallsyrasignaler och påverkar ett flertal processer inom fettmetabolismen, inflammatoriska reaktioner och hjärt-kärlsystemet. Båda grupperna av möss utsattes antingen för normala förhållanden med omgivande luft eller för förhållanden som efterliknade de upprepade syrefluktuationerna vid sömnapné. Under studien analyserade forskarna regelbundet avföringsprover för att upptäcka förändringar i tarmfloran och dess metaboliter. I slutet undersökte de även plackbildning i artärerna.

Resultaten visade tydligt att FXR-receptorn spelar en central roll i de skadliga konsekvenserna av sömnapnéliknande tillstånd. ”Vår studie visar att FXR-receptorn, som kan aktiveras eller inaktiveras av gallsyror, spelar en central roll i utvecklingen av fettavlagringar i artärerna under sömnapnéliknande tillstånd”, förklarar studiens ledare Celeste Allaband. ”Anmärkningsvärt nog minskade bildningen av plack i artärerna avsevärt i vissa områden, och störningarna i tarmmikrobiomet minimerades när denna receptor avlägsnades hos mössen.” Faktum är att mössen utan FXR utvecklade betydligt mindre plack i aortan och aortabågen – två särskilt viktiga delar av hjärt-kärlsystemet. Samtidigt blev det uppenbart att de sömnapnéliknande tillstånden hade en betydligt mindre inverkan på sammansättningen av tarmbakterier och deras metaboliska produkter. Med andra ord: tarmmikrobiomet förblev mer stabilt och reagerade mindre känsligt på den stress som orsakades av upprepad syrebrist.

Enligt forskarna tyder detta på att inte bara sömnapné i sig, utan även de gallsyror som modifierats av tarmbakterierna och deras signalering via FXR-receptorn kan spela en betydande roll i utvecklingen av inflammation och åderförkalkning. ”Dessa resultat visar oss att mikrobiellt modifierade gallsyror och det sätt på vilket de överför signaler via receptorn (FXR) som vi inaktiverat uppenbarligen är avgörande för effekterna av sömnapnéliknande tillstånd i vår musmodell. Vi har också identifierat specifika gallsyror som är av intresse för vidare undersökning”, säger Allaband.

Resultaten ger därmed ytterligare belägg för hur nära sammankopplade tarm, ämnesomsättning och hjärt-kärlsystemet är. Om dessa samband bekräftas hos människor skulle man i framtiden kunna utveckla behandlingar som specifikt riktar sig mot gallsyrans signalvägar eller påverkar tarmmikrobiomet för att mildra de hälsomässiga konsekvenserna av sömnapné.

Framtida behandlingar av sömnapné och probiotika

Forskarna betonar att deras resultat hittills baseras på en musmodell och därför först måste bekräftas i studier på människor. Resultaten öppnar dock upp spännande nya perspektiv för behandlingen av sömnapné och dess ofta allvarliga följdsjukdomar. Teamet arbetar redan med flera uppföljningsstudier och har nu som mål att undersöka om liknande förändringar i gallsyror, tarmmikrobiomet och motsvarande signalvägar kan upptäckas hos personer med sömnapné.

”Vi planerar också att undersöka några av våra viktigaste gallsyror och testa om tillskott av enbart dessa föreningar kan bidra till att förebygga eller lindra sjukdomen”, förklarade studiens ledare Celeste Allaband. Forskarna är särskilt intresserade av de gallsyror som modifieras av tarmbakterier och som verkar spela en viktig roll vid inflammation, metaboliska processer och utvecklingen av vaskulär förkalkning. Om det visar sig att vissa gallsyror har skyddande egenskaper kan detta leda till nya behandlingsmetoder i framtiden som specifikt riktar sig mot dessa biologiska signalvägar. Dessutom fokuserar forskarna på vissa tarmbakterier som kan ha positiva effekter på hälsan. ”Vi kan också undersöka vissa viktiga mikrober och se om de kan ges förebyggande som probiotika. Det finns fortfarande mycket spännande arbete framför oss”, säger Allaband. Tanken bakom detta är att om vissa bakterier påverkar sammansättningen av gallsyror positivt, kan de bidra till att dämpa inflammatoriska processer och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Detta tillvägagångssätt är särskilt intressant eftersom dagens behandlingar av obstruktiv sömnapné främst syftar till att förhindra andningsuppehåll. Standardbehandlingen är CPAP-behandling, där luft kontinuerligt tillförs luftvägarna via en andningsmask för att förhindra att de kollapsar under sömnen. Denna behandling kan avsevärt minska symtomen och hälsoriskerna, men tolereras inte lika väl på lång sikt av alla patienter. Nya metoder som dessutom riktar in sig på metaboliska processer, gallsyror eller tarmmikrobiomet skulle därför en dag kunna fungera som ett användbart komplement till befintliga behandlingar.

Om de aktuella resultaten kan överföras till människor skulle man i framtiden kunna utveckla behandlingar som inte bara kontrollerar nattliga andningsuppehåll utan också specifikt påverkar de biologiska mekanismer som bidrar till inflammation, kärlskador och artärförkalkning. Detta skulle öppna upp ett helt nytt forskningsfält som kombinerar sömnmedicin, hjärt- och kärlforskning samt mikrobiomforskning. Studien ger därmed initiala belägg för att de biljoner mikroorganismer som finns i tarmen kan spela en betydligt större roll för hälsan hos personer med sömnapné än vad man tidigare antagit.